Ibland vill ödet annorlunda

Helgen som var tänkt för mys och lövkrattning i Skarmansmåla med heela stora Görefältklanen blev väl inte riktigt som planerat. Det hela började i fredags kväll när vi, Kalles föräldrar och mellanbror m familj kommit till rätta i huset. Då ringer äldsta broren och meddelar att de inte kommer som planerat på lördagen, de är magsjuka. Under natten hörs Elsas kusin snyftandes genom sovrumsväggen, och lät det inte som ett litet barn med stort illamående? Jodå, på lördagmorgonen meddelas att Olle och hans mamma är magsjuka och har jätteångest för att de kanske smittar oss och lilla Elsa. Jag tycker inte man får tänka så, de har ju inte valt att bli sjuka! Säger jag tröstande och de vilar.

På kvällen är det dags för nästa sjukling, då är mellanbror Görefält sjuk. Och värre blir det under natten då även minstingen i den familjen insjuknar. I morse tyckte Kalle att det körde i magen och vi som skulle hälsa på kompisar som nyss fått bebis när vi körde hem, kunde fetglömma detta. Vi stannade bara till som hastigast och "kastade" in presenten genom dörren. Även Kalles pappa tyckte det körde i magen under dagen. Vi fick i alla fall bort löven som planerat under lördagen och Salsa har fått leka med Saga och tränat i skogen, trampat på en isig sjö (nä där gick det inte att bada, snopet hunden!), jagat traktor med släp, sprungit ikapp med hästarna och busat med Elsas kusiner (ja barn är ju magiskt pigga trots att de är sjuka).

Nu är vi i alla fall hemma igen. Elsa sover och verkar ännu inte drabbad, jag bloggar och Kalle- ja ni vet vad man brukar göra när man är magsjuk... Ännu känner jag ingenting, men jag ska gå och lägga mig snart utifall att...